2013 in review


The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2013 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

The concert hall at the Sydney Opera House holds 2,700 people. This blog was viewed about 13,000 times in 2013. If it were a concert at Sydney Opera House, it would take about 5 sold-out performances for that many people to see it.

Click here to see the complete report.

Våra egna val


Inte förgäves

Vi gör våra egna val här i livet, på både gott så väl som ont. Men säg mig, för VEM gör vi dessa val? Gör vi dem till förmån för vårt eget bästa eller för andra av rädsla att ej behaga? Vilket val ger oss verklig tillfredsställelse? Och vilket ger en bitter eftersmak av sorg och smärta?

I tanken kan man flyga fritt


flyga fritt

Det är bara våra egna inre spärrar som sätter gränserna. För en tid sedan träffade jag en god vän. Vi kan kalla honom för Peter. Han hade föresatt sig att allt han gjorde gick åt fanders. Inga framtidsvisioner, ingen framtidstro. Arbetslös och inga pengar.
- Jag har inte ens körkort!, klagade han. Jag försökte att få honom att fokusera på någonting som gjorde honom glad.
- Vad gör dig glad, Peter? frågade jag men fick en axelryckning till svar. Han var tyst en lång stund, men så undslapp det honom ”Ingenting!”
- Vad vill du förändra? frågade jag vidare. Han såg på mig med rynkade ögonbryn.
- Hur menar du då? frågade han. Jag förstår inte!
- Vad kan du förändra i ditt liv för att du ska känna dig bättre till mods? Och vad kan vi, dina vänner göra för dig?
- Jag vet faktiskt inte, svarade han suckande, ryckte på axlarna och sänkte blicken. Och så upprepade han återigen, men nu var det som en viskning – Jag vet faktiskt inte …

Har någon svaret på min fråga?


sårar

Fast egentligen så vet jag, för ALLA bär vi ju svaret/svaren inom oss och om vilka grunder vi skulle behöva stå på för att få en värld där ingen sårar eller sargar. Alla vet vi – men långt ifrån alla VILL ha en jord med fred och där kärleken råder. Sorgligt men sant, eller hur?

Vi är inte ensamma


Alla bilder i klippet är skapade av mig själv, musiken ”Remember” – Parish lånad från Youtubes eget arkiv. En film om våra ”tysta följeslagare”. En del av oss ser dem – andra inte. Kanske vi är alltför upptagna av livets bekymmer och därför inte orkar, eller har förmågan att uppfatta deras närvaro. Det du tror är din egen tanke kan vara en viskning från någon av dem. Stanna därför till och lyssna. Någon kanske har ett viktigt budskap till dig. Någon som vill ditt allra bästa.

~ Namaste ~